Quo vadis – vadan och varthän (s)?

Så var den extra partikongressen över, Mona valdes enhälligt och applåderna smattrade. Vad Mona Sahlin står för politiskt har inte varit avgörande – dessa frågor har inte diskuterats offentligt innan ordförandevalet. Det har inte varit en sådan demokratisk urvalsprocess som avgjort valet av ny ordförande för socialdemokraterna, det har inte varit kandidaternas politiska profiler, som har fällt avgörandet, när ny ledare skulle väljas.

Först nu, efter att extrakongressen valt ledare, så skall politiken för framtiden utformas. För partiet återstår att se om valet av Mona Sahlin var rätt person att förverkliga den framtida (s)-politiken. Det fanns förhoppningar om att Mona Sahlins tal idag på kongressen skulle räta ut frågetecknen om färdriktningen. Men så blev inte fallet – snarare fick man intrycket att den tidigare politiken ligger fast.

Mona Sahlins tidigare starka sida, att tala enkelt och klart, att formulera raka besked – det fick vi inte höra mycket av: Vad blev av visionerna om framtiden, vart tog ideologin vägen? Talet saknade den substans, som en ny partiledare förväntas komma med i sitt första tal. Att klanka på regeringen, moderater och kristdemokrater och Maud Olofsson gladde förstås kongressen, men hörde inte hemma i ett sådant tal – tiden för polemik kommer tids nog…

Att socialdemokraterna skall ha så svårt att tala om vad man själva vill göra i framtiden – det är mycket märkligt. Att låta Olof Palmes röst från 80-talet ingjuta nytt mod åt ett vilset parti – det blir lite patetiskt – finns det ingen som kan formulera en ideologi, en vision idag?

Men Mona Sahlin medgav trots allt att människor i valet tvivlade på socialdemokraternas politiska alternativ:
–”Vi uppfattades inte som bärare av en tillräckligt stark vision, vi lyckades inte tydliggöra våra drömmar, vår ilska, vad socialdemokratin ville och att det spelar roll vem som regerar”.

När väl Mona Sahlin nu är vald måste en mycket kritisk eftervalsanalys genomföras. Faran är att de höga opinionssiffrorna för (s) efter valet – just nu leder oppositionen med 7% - kan tolkas som att ingen större förändring av (s)-politiken är nödvändig – inget kan vara mer felaktigt! Tar inte (s) chansen att grundligt ompröva sin politik och sina dogmer nu är möjligheten att vinna valet 2010 borta …