Per Nuders rallarsvingar

I en debattartikel (Göteborgs-Posten 31 augusti) delar Per Nuder, tidigare finansminister (s), ut rallarsvingar till finansminister Anders Borg. Han hävdar att Borg är på väg att rasera den goda svenska ekonomin.

Nuder är missnöjd med regeringens beslut om intäkterna från trängselskatten i Stockholm, att fastighetsskatten avskaffas före en fortsatt sänkt inkomstskatt, att Anders Borg i Almedalen föreslog minskade materialanslag till försvaret utan att förslaget i förväg var förankrat i regeringen. Per Nuder tror inte på Anders Borgs löfte att reformer skall finansieras fullt ut. Slutsatsen som Per Nuder drar är att finansministern har en svag ställning inom regeringen.

Sverige står på toppen av en högkonjunktur och då är det lätt för en sittande regering att ”trycka på gasen” och genomföra reformer, som inte är finansierade och därmed ökar trycket i ekonomin. Regeringens inriktning har varit att stimulera utbudet av arbetskraft och därigenom ge staten ökade resurser, denna inriktning börjar ge god utdelning: arbetslösheten och sjukskrivningarna faller, fler människor kommer i arbete och skatteintäkterna ökar kraftigt.

Statens överskott i år blir rekordstort och Ekonomistyrningsverket (ESV) rapporterar att ”utsikterna för statens finanser är gynnsamma” och räknar med att årets överskott i budgeten blir 92 miljarder kronor eller 3 procent av BNP. Rensat från engångeffekter blir överskottet 70 miljarder kronor, det största överskottet i modern tid, skriver ESV.

Stora överskott kräver en ansvarsfull hantering. Erfarenheterna från Kjell-Olof Feldts och den socialdemokratiska regeringens hantering av högkonjunkturen i slutet av 1980-talet förskräcker och nuvarande regeringen har ingen anledning att göra om socialdemokraternas misstag.

Per Nuder har också lite väl bråttom att dela ut sina populistiska rallarsvingar: hade han besinnat sig några dagar hade han regeringens första egna budget att opponera mot, i den bör han få klart svar på om regeringen agerar ansvarsfullt och finansierar nya reformer fullt ut...

Etanol som bilbränsle – tveksamt miljöalternativ

Etanolbilar subventioneras av stat och kommuner och säljer som smör, framförallt som tjänstebilar. Att det går åt runt 30 procent mer etanol än bensin för att driva bilen, att kilometerpriset blir högt och att etanolen oftast har ett dunkelt ursprung har inte förändrat synen på bilarna. Och biltullarna i Stockholm står vidöppna för etanolbilarna – när de flesta bilarna i själva verket har hög bränsleförbrukning och dessutom har bensin i tankarna. Att tanka bensin i stället för etanol är för många bilägare ett självklart val när prisrelationen mellan dessa bränslen går åt fel håll som just nu, när kapaciteten att producera etanol inte räcker till och priset stiger.

Volvo har visat vid ett seminarium (Göteborgs-Posten 30 augusti) att klimatpåverkan, från källa till hjul, för etanol producerat i Europa, är ett sämre miljöalternativ än diesel. Därför anser Volvochefen Leif Johansson att det är fel att göra importen av etanol till EU dyrare. Han anser att etanol, producerat på rätt ställe, är ett mycket bra bränsle, men att t. ex. som man gör i Tyskland, destillera etanol med el, genererad av brunkolseldade kraftverk, kan inte vara ett bra miljöalternativ.

Att producera etanol, baserad på mat som majs eller vete, innebär en konkurrens, som höjer priset på mat i världen. Priset på majs i USA har höjts kraftigt, en konsekvens av att stora kvantiteter majs används för etanolproduktion. Svenska bönder när en from förhoppning att i framtiden odla grödor, som används för etanolproduktion och stora investeringar görs f.n. för att bygga ut kapacitet för etanolproduktion. Att denna produktions lönsamhet bygger på stora statliga och kommunala subventioner av etanol är något som gör satsningarna mycket kortsiktiga och riskfyllda – om några år kan stödet vara borta och bränslealternativen vara helt andra.

Om svenska företag lyckas utveckla en process, i vilken används skogsråvara, med få alternativa användningsområden, för produktion av etanol i större skala och till låga priser, så kan utvecklingen gå åt rätt håll. Att fortsätta köpa brasiliansk etanol med en bakgrund som vi inte har en aning om, tillverkad långt bort och med avsaknad all form av miljömärkning, det är inte ett bra långsiktigt alternativ. Att byta norsk olja mot brasiliansk etanol, är det verkligen en önskvärd utveckling mot en bättre miljö?

Volvo har nyligen slutat att göra bilar, avsedda för gasdrift. Om inte etanolen kan produceras på ett ekonomiskt och miljövänligt sätt, utan att skadligt höja priserna på mat, så kan etanolen ifrågasättas som framtidens miljöbränsle. Och i så fall är Volvos och Saabs stora satsningar på etanolbilar bara en parentes på vägen mot ett bättre alternativ…