Kronan - en riktig skvalpvaluta

Innan Emu-valet varnades för att den svenska kronan riskerade att bli en "skvalpvaluta"- en liten valuta i ett litet land i Europas periferi. Nu har varningen besannats - i går kostade en euro 10,55 kronor, för 3 månader sedan var noteringen 9,30! Euron har blivit mer än 13% dyrare sedan i somras - det var den högsta noteringen sedan euron infördes för tio år sedan...

Ekonomen Robert Bergqvist på SEB: "Min bedömning är att en rimlig långsiktig växelkurs skall ligga under 9 kronor mot euron." Finanskrisen har medfört att stora internationella placerare säljer tillgångar på mindre marknader som den svenska. Det innebär säljtryck på kronan, när placerarna flyttar tillgångar till euro, dollar och yen.

Kronan har inte varit så svag sedan 2001, då riksbanken agerade för att bromsa fallet i växelkursen. Och så här kommer Sveriges framtid att vara när det blir oroliga ekonomiska tider i världen - kronan sjunker som en sten.
Om Sverige var ansluten till euron skulle dessa extrema svängningar undvikas och spelreglerna för företag skulle vara enklare.

Sverige bör söka anslutning till euron under nästa mandatperiod. Men politikerna hukar, en av dem som borde argumentera för detta är Mona Sahlin (s) - hon stod på ja-sidan i EMU-valet. Men hon har lagt sig platt på rygg inför miljöpartiet och vänsterpartiet och redan nu lovat att inte ta upp den heta frågan före valet 2014!

PS 16 december: 1 euro kostar 11,14 sek.../DS

Utsläppen av växthusgaser minskar

I dessa dystra ekonomiska tider är det viktigt att även ta del av den positiva rapport om klimatet, som FN:s klimatsekretariat nu publicerat. Utsläppen av växthusgaser från industriländerna har sedan 1990 minskat med 4,8%. Detta trots att USA inte deltar i Kyotoöverenskommelsen, som hade som mål att utsläppen skall minska med 5% från 1990 till 2012.

Fram till 2006 hade de svenska utsläppen minskat med 8,7% - bäst i klassen! Sedan millennieskiftet har utsläppen legat nästan stilla, minskningen under 1990-talet berodde nästan helt och hållet på nedläggningen av gamla koldioxidbolmande industrier i det gamla östblocket. I dessa länder ökar utsläppen nu igen, men det är långt kvar nivåerna under den kommunistiska epoken. Om USA nu ändrar sin inställning till miljöpolitiken, bör minskningen bli bestående…

Julhandeln mot nya rekord? Igen?

Nu är det dags igen: redan innan höstlöven fallit och första frosten kommit så möts vi konsumenter av beskedet att den kommande julhandeln kommer att slå nytt rekord. Igen! Det är Handelns utredningsinstitut som varje år siar om utfallet för de förväntansfulla medlemsföretagen. I år skulle man kunna förvänta sig att HUI:s prognos i finanskrisens spår skulle visa på en återhållsamhet bland oss konsumenter, men nej, ökningen blir 2,5% lyder den segervissa prognosen. Och något annat är kanske inte att vänta – det skulle nog vara en sensation om HUI spådde en minskad julhandel – prognosen kunde ju uppfyllas!

Så gör din plikt mot Sveriges BNP, som riskerar att falla under nollstrecket – gå ut och shoppa loss! Alldeles oavsett om du har behov av frossandet eller inte – medelsvensson skall handla för 6600 kronor under julmånaden! Min fundering gäller om HUI:s årligen återkommande siande fyller något vettigt behov för oss konsumenter, eller är det ett sätt att stressa oss konsumenter till nya stordåd!

Intressant i sammanhanget är att konsumenterna i Europa inte har samma iver att rekordshoppa i jul – enligt en undersökning med 18000 konsumenter, som konsultföretaget Deloitte genomfört, väntas européerna spendera 6% mindre än förra året. Beror detta på att övriga Europa bättre insett finanskrisens följder? Eller lever vi i Sverige i en trygg glasbubbla, som inte berörs av omvärldens turbulens?